Nålsögat AB

Vi vill vara med och bygga 
ett gott samhälle

Ny stadsplan för Marieberg

 Tillbaka

Målsättningen är att ge Marieberg en tydlig samhörighet med övriga stenstaden. I stället för känslan av utanförskap och förort välkomnar förslaget den täta stadens kvalitéer. Trafiken ändras, området förtätas och Rålambshovsparken blir mer tillgänglig och utökas.

Förslaget utgår från en förenklad entré till Marieberg direkt från Lindhagensplan där Gjörwellsgatans sträckning ändras från dagens märkliga koppling snett över parken till en rak gata via en bro över parken direkt till Rålambsvägen och mot Lilla Essingen i en mera uträtad form.

Rålambsvägen blir en aveny från lärarhögskolan, där gatan rätas ut något, till Västerbroplan som blir rondell. Rålambsvägen skapar på det sättet tillsammans med Gjörwellsgatan en axel som lägger grunden för en tydlig stadsstruktur.

Med några andra enkla gatuomläggningar frigörs rejält med utrymme för bostäder, arbetsplatser och hotell. Stadsdelen klarar av höga hus och på en del ställen tillåts dessa medans huvuddelen är i vanlig kvartersstorlek.

Genom att ta bort nedfarten från Västerbron kopplas Rålambshovsparken tydligare ihop med stadsdelen och ett stort utrymme som idag är park, men inte används, frigörs och kan få en fotbollsplan i full storlek, som också ligger direkt i anslutning till skolan. 

Gatuomläggningar

Vi ändrar dagens dragning av Gjörwellsgatan, snett över parken (1) till en rak gata från Lindhagensplan (2) mot Lilla Essingen i en mera uträtad variant (3). Rålambsvägen blir esplanad som rätas ut vid Lärarhögskolan (4).

Under finns ett stort parkeringsgarage med flera nedfarter (5). Vid Västerbron görs en rondell och fontän som vacker entré till stadsdelen (6).

Wennerbergsgatan tillåter genomfartstrafik (7) och det gör också Tidningskvartersgatan (7) som dras vidare norrut (8) via Lagerlöfsgatan (9) till Gjörwellsgatan. Fyrverkarbackens sträckning ändras med en  på och avfart till Västerbron (10) och med separat gata söderut (11).

Sluten stadsmiljö

Med gatuförändringarna kan nu ny bebyggelse komplettera och skapa en sluten stadsmässig miljö och ta bort känslan av förort och mentalt utanförskap.

Vid Gjörwellsgatan byggs en punkthus (A), och vid Lagerlöfsgatan byggs två (B). Nya kvarter bostäder som gräns mot parken ger en stadsstruktur (C), och Campus Konradsberg får studentbostäder (D). På dagens parkeringsplats framför Matextra byggs ett kontorshus (E). Taket mot Matextra glasas in och skapar ett mindre butiksstråk och lokalt centrum.

Ett flertal bostadsfastigheter (F) längs Gjörwellsgatan skapar en stadsgata och kvartersbebyggelsen vid Fyrverkarbacken läker stadsmiljön med både bostäder (G) och kontor (H).  Stadsdelen klarar på en del platser höga byggnader och dessa kan vara både för bostäder (I) eller som kontor (J).   

Med utökad bostadsbebyggelse i området så blir behovet av skolor större. Rålambshovskolan ökar sina lokaler med en flygel i samma höjd som övriga skolan på nuvarande skolgården (K). Flygeln skapar tillsammans med socialstyrelsens utbyggnad en stadsentré (L).

Rålambshovsparken

Gjörwellsgatan idag delar upp Rålambshovsparken med en fysisk barriär och en trång viadukt (1) samtidigt som Västerbronedfarten avskärmar från skolan (12). Genom att ta bort dessa friläggs parkyta motsvarande en hektar där man kan ha fotbollsplan av full storlek (13).

Korsningen och rödljuset mot Rålambshovsleden försvinner (14). Norr om parken vid Lindhagensplan byggs ett högt hotell (L) och tre bostadshus uppförs (M). Fridhemsgatan blir boulevard från Fridhemsplan (15) till Rålambshovsleden (16) som blir mera av stadsgata.

Mot Riddarfjärden rensas stranden från stora stenar och i stället skapas en 200 meter lång sandstrand (17).